Quantcast
Channel: Taivassalo
Viewing all 129 articles
Browse latest View live
↧

Mastodontprojekt

July 4, 2013, 2:54 pm
$
0
0

Jag har växtfärgat det sista för den här sommaren trots att säsongen är långt ifrån slut, jag trodde att jag skulle orka med en sista rejäl omgång med färgning men jag kände att nu är det nog. På riktigt. Jag har färgat så mycket det senaste året och varit så petnoga kring det så jag känner att jag är alldeles mätt. Jag har som man kan se på bilden tagit ett litet prov från varje av de över hundra härvorna jag färgat och fäst det på kartonger och där noterat bland annat växt, betning och tid.

Jag funderar på vad jag ska göra med alla växtfärgade garner jag har, kanske kunde jag väva mig en pläd? Jag har två grovlekar på det ullgarn som jag färgat så det kunde tänkas bli en pläd och en tunnare sjal. Jag tror att garnerna får ligga till sig lite så att jag inte förhastar mig in i något projekt.

Något som jag däremot är sugen på att börja med är att färga med den indigo som jag har liggande men då måste jag först sy mig det där plastförklädet som jag skrev om för länge sedan. Att drälla mer färgblask på mig själv är lite väl onödigt.
↧
Search

Det är synd om stockholmare!

July 6, 2013, 12:30 am
$
0
0

Det lönar sig att gå på loppis i Stockholm om man är slöjdintresserad, det är ett som är säkert. De här handvävda banden från Leksand hade någon rackare satt ett pris på 30 kronor (!) på. Å, vad det är synd om stadsbor som inte förstår att värdesätta slöjd! I hemsslöjdsbutiken i Leksand kostar motsvarande begagnade band upp till 900 kronor metern och dessa 10 band fick jag fingrarna i för ynka 30 pix. Ett par tre av banden är över en meter, resten håller sig kring 70 cm så det är inga småstumpar direkt.

Att använda dem vore klokt, men till vad? De ska ju äras de här banden som är vävda med sytrådstunna trådar i bomull och silke. Kanske skulle jag ta och göra mig en kudde i stil med de där spelmanstäckena som spelmän fick av bruden när de spelade på bröllop förr i tiden. När spelmännen hade tillräckligt många band, vilket förstås visade på att han var en duktig spelman, fick han sytt sig ett täcke. De måste ha varit väldigt vackra.
↧
↧

Piffa till ett tygtryck

July 6, 2013, 12:46 am
$
0
0

Det känns som om det var en evighet sedan som jag tryckte den här lilla provlappen, i själva verket är det väl ungefär tre år sedan. De svarta fyrkanterna tryckte jag med en potatis som jag skurit till medan de limegröna bollar trycktes med ändan av en vinkork. Vill man läsa mer om hur jag gjorde när jag tryckte på en handduk för ett tag sedan kan man göra det här.

Jag tänkte om jag skulle ge mig på att piffa till den här lilla lappen som mäter cirka 15x15 cm med någon sorts broderi. Det skulle förmodligen ge tygtrycket ett lyft. Jag kunde kanske fälla in det hela i ett annat tyg och göra en kudde, tål att tänkas på.
↧

Lumparlands överdåd

July 8, 2013, 3:43 am
$
0
0

En präktig midsommarkrona från Lumparland agerar energi- och glädjespridare den här veckan som för min del handlar om att knyta ihop säcken och överlämna en hel del arbete. Efter inkommande helg kan jag roa mig med slöjd igen, vi hörs!

P.S. Jag har sytt färdigt förklädet som jag skrev om både här och här. Ibland får jag ändan ur vagnen.D.S.
↧

Förvaring

July 9, 2013, 3:19 am
$
0
0

Jag har så smått börjat hitta fram mina tenntrådsgrejer igen, jag ska hålla en workshop snart så det är lika bra att plocka fram dem och och inventera lagret. Det är en hel del smågrejer som följer med när jag ska hålla en kurs i tenntrådsbroderi, nålar, trådar, skinnbitar, knappar, senor och annat smått. Allt det här ska ju förvaras i något för att det inte ska bli fullständigt kaos. Jag tycker att det känns bra att jag har sakerna i något som ser trevligt ut, kanske till och med i något som jag tillverkat själv. Svepaskar, tygfodral, tovade korgar, näverkorgar, drejade skålar.... Jag tycker om att använda slöjd i vardagen, jag behöver förvaring och plastpåsar är inte det enda alternativet .

I den blå asken som syns på bilden förvarar jag mina renhornsknappar. Askens liv startade som en gräddtetra från det lokala mejeriet. Vill du göra en motsvarande letar du förstås fram en tetra i lämplig storlek, tvättar ur den och klipper sedan bort allt upptill förutom en av de delar som motsvarar den röda på min tetra. Flärpen som blir kvar klipper du i den form du önskar, i mitt fall rundade jag bara av hörnen. Jag klädde min ask med ett tunt blått japanskt papper som jag rev i små bitar och klistrade fast med tapetklister, att pappret var rivet i små bitar gör att jag kunde vika det snyggt runt alla hörn och skarpa kanter. När det hela torkat syr du fast en knapp på flärpen. Antingen fäster du gummibandet genom att sy fast det i asken på något sätt eller så gör du som jag gjort, låter det vara en lös ögla som du trär av och på varje gång du ska öppna asken.
↧
↧

Tenntrådsbroderi

July 10, 2013, 4:59 am
$
0
0


Under vikingatiden använde man spunnen guld-, silver- och bronstråd till att smycka sina ägodelar med. I Hågahögarna utanför Uppsala har man funnit fragment av spunnen guldtråd som är ca 3000 år gamla.

Att använda tenntråd kom däremot senare. Vid sjön Furen i Småland har man gjort det äldsta fyndet hittills, det tros vara från någon gång under 1000-talet. I Gråträsk i Norrbotten har man också funnit gammal tenntråd, även den från 1000-talet.

Tenntrådsbroderiet har varit utbrett bland samerna sedan 1600-talet. Under 1800-talet försvann tenntrådsbroderiet nästan helt, det berodde troligen på att tennet (och även silverföremål) under en tid fördömdes av den laestadianska väckelsen som drog fram.

Förmodligen fick samerna idén till att spinna tenntråden då de handlade med nordborna, främst med norrmännen. Det var vanligast att man spann silvertråd men samerna började använda tenntråd eftersom det gick lättare att bearbeta och var något billigare.

Samerna tillverkade tråden genom att först klyva en björk- eller alkvist på längden och sedan avlägsna märgen. Därefter band man ihop kvisten igen, i håligheten där märgen suttit hällde man sedan en blandning av smält tenn och bly som fick stelna. De stavar man fick fram på detta sätt drogs genom mindre hål som man borrat i renhornsskivor. När tråden blivit tillräckligt tunn spann man den runt en rensena varpå  tråden var klar för att sys fast i vackra mönster.

Tennslöjden försvann så småningom från de sydsamiska områdena. Vid 1800-1900 sekelskiftet fanns det knappt någon som ägnade sig åt tenntrådsbroderier.

1905 fann Andreas Wilks i Dikanäs sin mors gamla tenntrådsverktyg och började experimentera. Till slut lyckades han både dra och spinna tenntråd. Han gjorde det inte på det gamla sättet. Istället för att spinna tråden runt en sena, spann han den runt en björntråd. Han förenklade också själva spinnandet genom att byta ut den gamla "vridaren" mot en typ av slända som samerna brukade använda till att spinna ullgarn. Andreas Wilks höll ett 30-tal kurser i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Härjedalen. På så sätt räddade han en utdöende konstart.

Det armband som syns på bilden ovanför har jag sytt och det sitter på min bleka handled, det är modernt i sitt uttryck. Traditionella armband brukar ha olika typer av flätor där tenntråden dominerar men det finns också inslag av skinnremsor. De flesta armband som jag sytt har varit av renskinn men jag har också sytt armband med tenntråd på vadmal. Vadmal i kombination med skinn brukar jag använda om jag ska sy små pungar att förvara något i. Själva flätandet är riktigt roligt, man kan prova alla möjliga kombinationer men man kanske får hejda sig något skede då tenntråden är ganska dyr.
↧

En nåldyna

July 10, 2013, 9:57 am
$
0
0

Den här nåldynan ser ut som en saccosäck som krympt, no more no less. En praktisk liten rackare som ligger där man lämnade den då jag som vanligt när jag syr nåldynor fyllt den med hela linfrön för att få en bra tyngd. Den här går både snabbt och lätt att sy, det finns ingen anledning att låta bli. Att sy en börs istället för en nåldyna är enkelt, sy bara i en dragkedja i en av sömmarna.

Vill du sy denna annorlunda nåldyna så gör du så här:

1. Mät upp ett tyg som är dubbelt så långt som det är brett, mitt är 24 x 12 cm vilket jag tycker blir en lagom stor nåldyna. Vik tyget dubbelt räta mot räta så att det bildar en kvadrat.
2. Nåla ihop de två sidor som är närmast den vikta bottendelen, sy ihop dessa två sidor.
3.Öppna upp påsen och "kläm ihop" påsen så att de sömmar du just sytt möts i mitten på insidan av påsen. Nåla och sy ihop påsen, kom ihåg att lämna en öppning på några cm.
4. Vräng arbetet så att rätsidan kommer utåt, försök att stryka lite även om det är besvärligt. Fyll nåldynan med linfrön och sy sedan ihop öppningen med små stygn.

↧

Åländska trasmattor

July 11, 2013, 4:11 pm
$
0
0

Ett skepp kommer lastat med åländska trasmattor!

Vi gjorde en dagsutflykt till Föglö igår, vi gjorde bland annat ett besök till museigården Matsmårs i Hummersö. På Matsmårs finns förutom massor av bruksföremål från självhushållningens tid till 60-talet också en hel drös med hemvävda mattor. Broderade dukar, virkade gardiner och annat hantverk som till exempel en spännande korg fanns i huset.

De mattor som syns på bilden är typiskt åländska. Bottnar med gladränder emellan precis som det ska vara. Man vävde först en ljus botten, en gladrand och en mörk botten för att upprepa detta med avslutning av en sista ljus botten. Man slog in vad man hade, det kunde vara gamla strömmingsskötar, säckar, avlagda arbetskläder och slitna bolstervar. Till ränderna tog man det man hade som hade kraftiga färger, ullgarn exempelvis.

Golven var ofta alldeles täckta av mattor, mattorna låg sida vid sida så att ränderna i respektive matta möttes i skarven mellan dem. Mattorna var oftast inte så breda förr, grovt räknat från 60-75 cm breda men oftast mot det smalare hållet. Man hade vanligtvis en matta ovanpå de andra mattorna på de ställen där man gick mest, framför ytterdörren och spisen.
↧
Search

Ännu en dag läggs till arkivet

July 12, 2013, 1:06 pm
$
0
0

På morgonen blev jag väckt av några nattsuddare som var på väg hem, det lät som om de hade trevligt, kul.

På förmiddagen satt jag på en bänk, körde ner tårna i sanden, drack vatten, läste en ny broderibok, åt en väldigt god smörgås och promenerade.

På eftermiddagen funderade jag på om jag skulle aktivera mig med brödbak, det gjorde jag inte. Däremot skrev jag en del, lagade en tomatsallad och gick en sväng längs strandpromenaden.

På kvällen fick jag sällskap, det vi drack var kallt och uppfriskande.
↧
↧

Randig mormorsruta

July 14, 2013, 2:12 am
$
0
0

Denna randiga lättvirkade ruta som jag hittat mönstret till någonstans på nätet för länge sedan virkas fram och tillbaka och kan bli antingen kvadratisk eller rektangulär beroende på hur många varv man virkar. Byter färg gör man på vartannat varv enligt tycke och smak.

Gör en löpögla.
1:a varvet (ljusblått garn): Virka 32 luftmaskor.
2:a varvet (ljusblått garn): 1 fast maska i andra maskan från virknålen, 1 fast maska i varje luftmaska. Du har totalt virkat 31 fasta maskor vid varvets slut. Vänd på arbetet.
3:e varvet (ljusblått garn): Virka 3 luftmaskor och 1 stolpe i samma fasta maska. Hoppa över 2 fasta maskor och virka 3 stolpar i följande fasta maska, upprepa 9 gånger. Hoppa över 2 fasta amsor och virka 2 stolpar i nästa fasta maska. Vänd på arbetet.
4:e varvet (ljusblått garn): Virka 3 luftmaskor och 3 stolpar mellan två stolpgrupper. Virka 3 stolpar mellan varje stolpgrupp varvet ut, du har då 10 stolpgrupper. Virka 1 stolpe i det föregående varvets sista stolpe. Vänd på arbetet.
5:e varvet (grönt garn): 3 luftmaskor och 1 stolpe i samma maska. Virka 3 stolpar mellan två stolpgrupper, fortsätt varvet ut då du har totalt 9 stolpgrupper. Virka 2 stolpar i det föregåendet varvets sista stolpe. Vänd på arbetet.
6:e varvet (grönt garn): Virka 3 luftmaskor och 3 stolpar mellan två stolpgrupper. Virka 3 stolpar mellan varje stolpgrupp varvet, du har då 10 stolpgrupper. Virka 1 stolpa i det föregående varvets sista stolpe. Vänd på arbetet.
7:e varvet
Det sista varvet: Virka 1 luftmaska, virka 1 fast maska i varje stolpe.

Fäst alla trådar, spänn upp arbetet och ånga det.

Fler mormorsrutor med mönster finns under fliken virkning.
↧

Prick, streck, prick

July 17, 2013, 9:21 am
$
0
0

Jag virkar så att armen värker!

Hur många gånger går rapporten upp i det maskantalet, måste jag öka eller minska maskorna mellan rapporterna, kan jag ens öka eller minska.....? Vilka färger ska jag kombinera? Hur många bårder ska jag virka? Borde det blir större eller mindre, kanske är det lagom?

Virka, virka, virka. Rita kryss och prickar, sudda ut, börja om, prick prick. Riva upp, virka igen. Virka flera varv, halleluja! Kryss, streck, kryss. Kryss igen? Virka. Nu börjar det likna något. Virka virka. Njaaaa... Om man skulle ta och göra så här istället. Hm. Tom ruta, fylld ruta, prick? Virka. Riva upp. Virka, virka, virka. Äh! Riva upp. Fler maskor mellan rapporterna, att jag inte tänkte på det! Virka igen. Bättre så. Kansle är jag halvvägs nu med lite tur. Virka virka. Den här bården, kanske jag skulle avsluta med den? Eller den här då, något enkelt? Prick, tom ruta, prick. Ja nå. Varför inte.

Och så vidare. Därav uppdateringsfrekvensen. Vi ses på andra sidan!
↧

Röda knappar och en evig längtan

July 19, 2013, 1:16 pm
$
0
0

Dessa röda knappar får symbolisera min Danmarkslängtan. Det nästan kliar i mig! Den här sommaren blir det sannolikt inte av att fara, möjligen smiter vi iväg i höst istället. Det är så mycket som jag saknar med Danmark, det är en sorts vemod som finns i mig för jämnan, som att jag slits mellan Finland där jag bor och Danmark där jag kommer ifrån. Befinner jag mig i det rödvita landet längtar jag till det blåvita och tvärtom, förstås.

Jag vill känna hur det känns att närma mig Danmark med tåg, hur leendet blir bredare ju närmare Danmark jag kommer och ju fler danskar som stiger på tåget och fyller kupén med sitt trevliga småprat. När tåget susar över sundet och jag ser hur vattnet glittrar genom tågfönstret blir jag alltid lite extra vemodig, vattenglittret påminner förstås om Åland och då blir jag påmind om hur kluven jag känner mig vad det gäller Danmark/Finland-förälskelsen. Då tåget närmar sig Hovedbanegården spejar jag efter det hus där min syster bodde en tid, prinsesshuset kallar vi det, det ligger ganska nära centralstationen och jag kan se det från tågfönstret förutsatt att jag inte står inträngd bakom en massa långa människor som skymmer sikten. När tåget rullat in vid perrongen och människorna yrat runt lagom länge med sitt bagage och kramande vid trapporna upp mot själva stationen vill jag hala fram en slant för en röd pölse som sonen och jag brukar köpa utanför centralstationens huvudingång och känna smaken av den där lite lustiga grova ketchupen i munnen.

Jag vill se staden Köpenhamn med klätterväxter, vars stammar är tjocka som överarmar, slingra sig uppför tegelfasader och äldre rappade hus i varma färger med vingliga handblåsta fönsterrutor, gatubeläggningen av betongplattor och kullerstenar i just det där speciella mönstret. Jag vill se fontäner och statyer. Jag vill se uppklistrade lappar och affischer. Jag vill se stora mäktiga byggnader, små charmiga kåkar och allt däremellan. Jag vill överväldigas av mängden cyklar och önska att jag var en av de där cyklisterna som pendlar kilometervis igen. Jag vill se de gröna soptunnorna och parkbänkarna, som ser sköna ut men inte alls är det, stå uppställda lite varstans. Jag vill se alla de bekanta namnen på gator, torg och tågstationer och skratta med min syster när vi larvar oss och överdriver det danska uttalet av namnen. Jag vill äta lunch på ett ställe där jag är ingen och ändå en del av en gemenskap, äta något som jag inte smakat på tidigare och återupptäcka gamla saknade rätter. Jag vill släntra genom stan och kika i skyltfönster, minnas att jag stått utanför just den där musikaffären och tittat på alla de blanka blåsinstrumenten med sonen när han var riktigt liten. Att veta var den där hattbutiken ligger, komma på att just ja, det är på den där tvärgatan som jag brukar tömma spargrisen för att köpa ett par handgjorda läderskor (i år igen) i affären där kvinnan med den otroligt rynkiga halsen arbetar. Jag vill se danska registreringsskyltar. Jag vill se hantverkare sitta och dingla med benen på en byggställning, äta sina medhavda rågbrödssmörgåsar och skratta åt varandras säkert återkommande skämt om livets trivialiteter. Jag vill se alla de danska flaggor som staden är nerlusad med. Jag vill se massor med cykelvarianter, förstås också lådcyklarna som kan vara fyllda med barn, byggmaterial, möbler, krukväxter, inköpspåsar, julgranar och mormödrar. Jag vill köpa en smarrig smörgås och sätta mig på en trappa och se ut över allt och inget. Jag vill gå en promenad på kvällen och glädjas över de ljud som sipprar ut genom öppna fönster och dörrar. Jag vill se människor som lever och pysslar med sin vardag med allt vad det innebär av matkassar, dagisväskor och portföljer.

Jag saknar danskan och tänker på språket med ett leende. Jag vill höra selv tak, danskvand, nemt, ha en go dag, knallert, morgenmad, ta en morfar, sagtens, stille og rolig, hygge, hoved og hale, en lille en, god arbetslyst, kartofler, avis, halvfjerds, lige i skabet, mulighed, sgu.... Den där varma klangen parat med en stor dos ironi gör att vad människorna än säger känner jag mig som hemma. Humorn och förmågan att ta livet med en klackspark är något som jag starkt förknippar med danskar, säkert mycket tack vare att min pappa var just en sådan där typisk dansk när det kommer till den saken. Det är liksom onödigt att hetsa upp sig över bagateller när man kan njuta av livet, det ordnar sig förr eller senare ändå.
↧

Oj, vad det blåser!

July 20, 2013, 9:00 pm
$
0
0

Just nu blåser det här på Åland, härligt! Jag tycker om när det är väder och inte bara solsken och mjäk. Håret piskar runt ansiktet och kläderna fladdrar. Vinden viner runt knutarna och det väser i fönsterkarmarna. Min dröm om att leva ute på en plats där naturen och vädret känns vaknar till liv när blåsten gör sig påmind.
↧
↧

Gratis mönster och boktips

July 22, 2013, 9:30 pm
$
0
0

Innan jag kommer till mönstret vill jag tipsa om den här broderiboken som jag klickade hem från Amazon för en tid sedan. Priset är modest, formen tilltalande och innehållet intressant. 30 konstnärer visar broderi med humor och eftertanke i olika former. De broderar på sten, metall, porslin och tyg och motiven varierar väldigt precis som teknikerna. Läs om konstnärernas arbete och låt dig inspireras till egna skapelser.

Nå nu till den lilla söta pungen som syns på bilden som passar utmärkt till exempelvis allt det där som dräller runt i botten på handväskan som du blir galen av att leta efter. Förstås kan du ha sytillbehör, smycken, barnens legogubbar, fina stenar och knappar i den. Du kommer säkert på ett användningsområde! Jag själv ska genast sätta igång med att virka flera pungar i olika storlekar, jag har ju så mycket småkrafs som det skulle behöva bringas ordning i.

Det här är ett lätt projekt så även du som inte är van att virka klarar av att virka pungen utan bekymmer. Jag som är en hyfsat van virkare virkade denna på knappt ett par timmar så mer än en kväll torde det inte ta att virka en sådan här rackare.

Jag virkar varken hårt eller löst utan så där lagom, för mig passade virknål nr 2.5 till det bomullsgarn som jag använde (50 g = 150 m). Prova dig fram till vad som passar dig, det viktiga är att virkningen löper smidigt och att det du virkar inte blir alltför stabbigt, när man virkar ett arbete med fasta maskor blir arbetet relativt fast ändå.

Pungen virkar du nerifrån och upp med början i mitten av den runda bottendelen. Under arbetets gång virkar du uteslutande fasta maskor förutom i hålraden där du kombinerar stolpar och luftmaskor.

Virka så här:

Gör en löpögla, virka 4 luftmaskor som du sluter till en ring med 1 smygmaska.
1:a varvet: Virka 9 fasta maskor runt ringen.
2:a varvet: Virka 2 fasta maskor i varje maska (=18 maskor).
3:e varvet: Virka 2 fasta maskor och virka sedan 2 fasta maskor i samma maska, upprepa varvet ut (=24 maskor).
4:e varvet: Virka 2 fasta maskor i samma maska och virka sedan 3 fasta maskor, upprepa varvet ut (=30 maskor).
5:e varvet: Virka 4 fasta maskor, virka sedan 2 fasta maskor i samma maska, upprepa varvet ut (=36 maskor).
6-10:e varvet: Öka 6 maskor jämnt fördelat över varvet, öka inte på samma ställe hela tiden då din runda bottenplatta blir kantig i så fall. (=66 maskor).
11:e varvet: Minska 6 maskor jämnt fördelat över varvet.
11:e - 27:e varvet: Virka fasta maskor med rosa garn.
27:e - 34:e varvet: Virka fasta maskor med svart garn.
35:e - 46:e varvet: Virka fasta maskor med rosa garn.
47:e varvet: Virka hålraden genom att virka 2 stolpar och 1 luftmaska varvet ut. Avsluta med en smygmaska.
48:e -54:e varvet: Virka fasta maskor och avsluta med 1 smygmaska.

Fäst garnstumpar, tvinna en snodd av svart garn och trä in den i hålraden.

P.S. Mönstret till den runda bottendelen har jag läst någonstans, skulle jag minnas var skulle jag skriva det. D.S.
↧

Färgglädje

July 25, 2013, 2:15 pm
$
0
0

Jag har kört bil i några hundra kilometer i Finland, på fastlandet som man säger här på Åland, under de senaste dagarna. För att inte förgås av leda vek jag av till ett par ställen längs vägen bland annat glasbruket i Nuutajärvi som ligger någonstans mellan Åbo och Tammerfors för den som undrar.

Glasbruket har funnits under mer än två hundra år i olika former, i år 20-årsjubilerar utbildningen till glasartesan vilket det firas bland annat med en stor gran i glas som jag tagit en närbild på. Trädet är flera meter högt och det hänger hundratals, ja om inte tusentals, glasbollar av olika slag i trädet. Jag blev så glad av se alla de där glasbollarna! Sedan kom jag att tänka på en vän som jag har som arbetar med glas, hon skulle förmodligen ha tyckt att det var intressant att besök verkstäderna.

Det fanns mycket att se på området: flera utställningar, ett par museishoppar, en handfull verkstadsbutiker, glaskonstverk i utemiljön, glasblåsning in action, osv. Träbyggnaderna var förstås vackra med all sin snickarglädje, tegelbyggnaderna och de rappade fabriksbyggnaderna hade en helt annan rå elegans. Sväng via om ni är i trakterna.
↧
Search

Vitare än vitt

July 26, 2013, 8:25 am
$
0
0

Jag hade glömt hur vita björkstammar kan vara tills jag för några dagar sedan fick se en klunga av en annan sort än de som man vanligtvis ser här på Åland. Känslan av den lena lite prassliga ytan mot min handflata kommer jag att bära med mig ett tag.
↧

Att överge ett hem

July 26, 2013, 9:30 pm
$
0
0

Det är inte alls ovanligt att se övergivna hus som detta längs vägarna i mellersta Finland. Stora vackra hus som lämnats åt sitt öde. Det känns underligt att susa genom ett grönskande landskap där det poppar upp hus efter hus i det här skicket. En hel armada av likaledes övergivna lador och förråd ligger strödda likt konfetti över landskapet.

Tankarna vandrar, jag funderar på vem som bott i de här husen och hur de slitit med att bygga dem när det begav sig. De har anlagt trädgårdar med fruktträd, bärbuskar och blommor.

Solblekta spetsgardiner hänger i fönstren. Förvuxna äppelträd propsar på att klämma fram åtminstone några kart. Pioner som kämpar mot ogräset om herraväldet. Takrännor som inte längre kan fylla sin funktion. Skorstenar som vittrar sönder och ibland härbärgerar fåglar. Staket som murknat och vält. Målarfärg som lossnat i stora sjok.

Vad i de enskilda fallen gjorde att de människor som levde i dessa hus lämnade dem?
↧
↧

Att minnas eller ej

July 27, 2013, 3:10 pm
$
0
0

Nu har knapplådan åkt fram igen och sentimentaliteten med den. De minnen som rinner som pärlor mellan mina fingrar när jag tar en halv näve med knappar och låter dem rassla ner i lådan igen är mångdubbelt fler än det antal knappar som för en stund sedan fanns i min hand. Å vad jag minns! Och inte vill minnas, viss saker svider, självförvållat eller ej. Jag har glömt mycket, vad vet jag i inte men jag vet att en del var viktigt.



Här hade jag skrivit en lång text som jag skrivit om och till under en dryg vecka, jag kan inte publicera den. Den är min. Och hans.


↧

En annan prästkrage

July 27, 2013, 9:00 pm
$
0
0

Det här är en lättvirkad mormorsruta, av den anledningen virkar man gärna många. En annan anledning är att de ju är ganska söta. Jag har tidigare skrivit ett inlägg med en beskrivning till en mormorsruta med en prästkrage i, den här varianten är något större men principen är den samma.

Virkar man den här rutan (eller vilken ruta som helst förstås) i olika färger kan se det ut som om man virkat en mängd olika rutor, det kan vara något att tänka på om man vill virka en hel filt med olika sorters blommor utan att för den skulle sätta sig ner med många olika mönster och på så sätt försöka få ihop variation.

Gör en löpögla, virka 5 luftmaskor och slut dem till en ring med en smygmaska.

1:a varvet (gult garn): Virka 12 stolpar runt ringen, slut med 1 smygmaska.
2:a varvet (vitt garn):  Börja virka på ett godtyckligt ställe. Virka 3 stolpar och 2 luftmaskor i mellanrummen mellan stolparna från det föregående varvet, avsluta med 2 luftmaskor. När du virkat varvet ut bör du ha 12 stolpgrupper om 3 stolpar. Slut med 1 smygmaska.
3:e varvet (blått garn). Börja virka på ett godtyckligt ställe. Virka 3 stolpar runt luftmaskbågen, virka 3 stolpar i följande luftmaskbåge. Hörnet virkar du genom att virka 2 stolpgrupper med 3 stolpar i vardera gruppen, mellan grupperna virkar du 2 luftmaskor. Fortsätt på samma sätt varvet ut. Slut med 1 smygmaska och virka smygmaskor fram till hörnet.
4:e varvet (blått garn): Virka på samma sätt som i föregående varv, det vill säga: virka hörnet på samma sätt som i varv 3. Virka sedan 3 stolpgrupper fram till nästa hörn. Slut med 1 smygmaska.
5:e varvet (vitt garn): Virka på samma sätt som i varv 3 och 4 men med 4 stolpgrupper längs sidorna. Slut med 1 smygmaska.

Fäst trådar, spänn upp och ånga.
↧

Edna och Sten

July 28, 2013, 9:00 pm
$
0
0

Kära Edna - kära Sten är boken där jag får ta del av brevväxlingen mellan textilkonstnärerna Edna Martin och Sten Kauppi. Boken är illustrerad med arbeten av dem båda och spänner över åren mellan 1951 och 1956.

Edna Martin, vem är det? En göteborgare gediget utbildad inom textil som lett både Svensk Hemslöjd och Handarbetets Vänner, varit huvudlärare på Konstfack och professor. En kvinna med skinn på näsan som inte var rädd för att sticka ut hakan. Hon månade om kvalité, ville höja standarden i de textila Sverige och var passionerat intresserad av nya uttryckssätt inom det textila området.

Sten Kauppi, vem kan det vara? En Kirunabo som studerat måleri men valde bort det för att ägna sig åt broderi men också vävning. Mannen var skygg och levde ett eremitartat liv på landsbygden där han skapade sina verk i ensamhet. Han fick stor betydelse inom den moderna textilkonsten inom Sverige.

Efter Stens första stora utställning kontaktade han Edna, detta blev början på en vänskap där Edna stöttade Sten bland annat genom att skaffa honom kunder. Brevväxlingen mellan dem var tät och handlade till stor del om Stens arbete och om Ednas ansträngningar för att Sten skulle släppas in i de fina salongerna.

Jag har läst boken flera gånger och tycker om den, inte för att det är något litterärt mästerverk utan för de tankar som tumlar runt i mitt huvud efter att ha läst ett stycke. Stens utanförskap och Ednas målmedvetenhet och deras gemensamma lust att förnya är intressant. Jag rekommenderar boken åt den som vill veta något om två av de största inom den svenska textilkonsten.
↧
Viewing all 129 articles
Browse latest View live
Search